skrivet av Anders 5/07/10 20:10 0 kommentarer

Efter den enormt sega Halvblodprinsen är det snart dags för de två sista filmerna i Harry Potter-serien. Jag har själv inte orkat läsa de sista böckerna så det blir extra spännande att se hur JK Rowling knyter ihop säcken. Alla filmer är riktigt välgjorda och Deathly Hallows-filmatiseringarna är av trailern att döma inga undantag. Det hela känns riktigt episkt och för första gången känner jag mig riktigt laddad inför de här filmerna.

skrivet av Anders 5/07/10 19:59 0 kommentarer

Tomas Alfredssons lilla mästerverk “Låt den rätte komma in” hann knappt lämna biograferna förrän en amerikansk remake var i full rullning. Matt Reeves, som bland annat regisserat Cloverfield, har skrivit manus och i huvudrollerna ser vi Chloe Moretz och Kodi Smith-McPhee. Moretz sågs senast som en rövsparkande liten tjej i Kick Ass så det känns som ett helt okej val.

Men…

Var inte Alfredssons film tillräckligt bra för den amerikanska/internationella marknaden eller är folk inte läskunniga i andra länder? Det går faktiskt att se filmer på andra språk än engelska. På festivalerna har filmen gjort enorm succé och plockat hem mer än 60 olika utmärkelser (bland annat bästa skräckfilm vid Empire Awards!). Den har 97 % på Rottentomatoes. Jag förstår inte riktigt behovet av att filma om den på engelska överhuvudtaget och särskilt inte så tätt inpå originalet. Ser man trailern så ser det ut som en karbonkopia av den svenska filmen, möjligtvis med mer påkostade effekter men vad spelar det för roll.

Om Reeves version “Let me in” blir en succé så är det självklart roligt men jag hoppas och tror att folk kommer bli mer nyfikna på att se originalet efter att ha sett den.

skrivet av Linus 12/04/10 20:41 5 kommentarer

Den numera ärrade filmkritikern Hans Wiklund sa i en intervju en gång att han inte var den typen som dukade upp tebrickan för att sätta sig ner och lyssna på regissörens/filmteamets kommentatorspår på sin senaste inköpta DVD. En sådan typ är däremot jag. Jag håller absolut med regissören Roy Andersson som på frågan om kommentatorspår inte tar bort lite av filmens magi svarade att det likagärna kan tillföra magi. Förutom den uppenbara skillanden i kvalitet på ljud och bild var möjligheten att lyssna på filmmakarnas kommentarer till filmen det som lockade mig mest med DVD. Jag tycker fortfarande det är en grym feature. Ok, det kommer mycket filmer med kassa kommentatorspår också med massa ytligt tjafs och buttkissing, “oh I absolutely adored working with him …”. Yeah right. Men därför tycker jag att man då och då måste sålla lite i urvalet och plocka fram några guldkorn. Här kommer ett axplock av några filmer jag spontant kommer på med kommentatorspår som i sig själva är värda pengarna:

The Grudge
Hade ni svårt att hänga med i det japanska originalet? Lyssna på filmexperten Bey Logans suveräna guidning genom denna filmlabyrint. Något som verkligen lyfter filmen och även förklarar mytologin bakom Grudgefilmerna som kanske inte alltid är helt uppenbar.

Sällskapsresan 1-5
Ronny Svensson har gjort ett beundransvärt arbete inom detta område och kommenterat många svenska filmklassiker, själv eller tillsammans med filmskaparna. Här har han suttit ned med bl a Lasse Åberg och Jon Skolmen för ett tung genomgång av de hittills fem Stig Helmer-filmerna. Läste någon kritiker som tyckte att Ronny Svensson hakade upp sig för mycket på detaljer i kommentarerna, den killen har inte fattat grejen, det är ju de nördiga detaljerna vi är intresserade av! Är ni liksom jag fans av dessa filmer så missa inte denna bombmatta av anekdoter, överraskande fakta och kul bakgrundsinfo om den mest framgångsrika filmserien hittills i svensk filmhistoria.

Amityville Horror 2
Det här är det hittills bästa kommentatorspåret med mina favoriter Kim Newman och Stephen Jones, två författare/filmnördar som gör en fullkomligt lysande insats med att kommentera filmer som Halloween 2 och 3, Dead Zone, Conan och givetvis denna lite bortglömda klassiker. Dessa båda herrar är galet pålästa och att lyssna på spåret till den här filmen är som att vara på den mest underhållande föreläsningen i modern filmhistoria du kan tänka dig. Allt från James Cameron till The Ring avhandlas liksom självklart själva filmen på ett mycket detaljerat och underhållande sätt. Vill ni tjäna snabba pengar? Har någon Amityville Horror 3 (just det - den med Meg Ryan) på DVD med kommentatorspår så sälj den till mig, jag betalar ett löjligt överpris för den filmen och för att höra Newman/Jones hålla låda igen.

Terror på Elm Street (1984)
Oväntat kul att höra Wes Craven tillsammans med sin fotograf och skådisar som Heather Langenkamp och John Saxon kommentera denna 80-tals klassiker. Johnny Depp är inte med och kommenterar obviously vilket är lite synd men annars får man mycket intressant info om den här filmen som jag inte tror går att hitta någon annanstans. Om inte annat - lyssna på detta i väntan på remaken.

Amadeus
Milos Forman och manusförfattaren Peter Shaffer ger oss en grundlig genomgång av denna klassiker som jag rankar extremt högt på min 10-i-topp över de bästa filmer jag sett. Detta är en mastodontfilm ur alla aspekter och man kan inte bli annat än imponerad av det minutiösa arbetet som Forman & Co gjorde för att väcka 1700-talets Wien till liv i det då kommunistiska Prag.

skrivet av Anders 9/04/10 21:53 0 kommentarer

Häromkvällen såg jag Sam Mendes mästerverk American Beauty, en film som jag skulle kunna se dagligen. Ja, Thomas Newman har komponerat musiken, vilket bara det är ett gott nog skäl att se en film, men det är framförallt skådespelarna som gör detta till en modern klassiker i min mening. American Beauty plockade hem Oscarstatyetter 1999 för bästa film, manliga skådespelare till Kevin Spacey, foto till Conrad Hall, regi till Sam Mendes samt manus till Alan Ball. Ball gör just nu dundersuccé med tv-serien True Blood för övrigt.

Chris Cooper, som tyvärr inte nominerades, bubblade under ytan i rollen som Col. Frank Fitts, USMC, och borde ha fått mer uppmärksamhet för sin insats.

Spoilervarning!

I slutscenen vandrar han över till sin granne Lester Burnham, spelad av Kevin Spacey, som styrketränar i garaget. Utanför öser regnet ner och deras blickar möts. Lester öppnar garageporten och ser att allt inte står rätt till med Frank, som är genomblöt och frusen. Efter ett helt liv som hemligt homosexuell i en heterosexuell relation och dessutom i ett extremt mansdominerat yrke så brister det för honom. Det är en hjärtskärande scen som fortfarande berör.

Om ni inte har sett American Beauty så hyr eller köp filmen. Ni som har sett den för några år sedan, se om den och upplev en imponerande skådespelarinsats av Chris Cooper och hans medskådespelare.

Från manuset:

COLONEL
(his voice thick)
Where’s your wife?

LESTER
Uh… I don’t know. Probably out fucking
that dorky prince of real estate asshole.
And you know what? I don’t care.

The Colonel moves closer towards him.

COLONEL
Your wife is with another man and you
don’t care?

LESTER
Nope, our marriage is just for show. A
commercial, for how normal we are. When
we are anything but.

He grins… and so does the Colonel.

LESTER (CONT’D)

You’re shaking.

He places his hand on the Colonel’s shoulder. The Colonel
closes his eyes.

LESTER (CONT’D)
We really should get you out of these
clothes.

COLONEL
(a whisper)
Yes…

He opens his eyes and looks at Lester, his face filled with an anguished vulnerability we wouldn’t have thought possible from him. His eyes are brimming with tears. Lester leans in, concerned.

LESTER
It’s okay.

COLONEL
(hoarse)

I…

LESTER
(softly)
Just tell me what you need.

The Colonel reaches up and places his hand on Lester’s
cheek… and then kisses him. Lester is momentarily stunned, and then he pushes the Colonel away. The Colonel’s face crumples in shame.

LESTER (CONT’D)

Whoa, whoa, whoa. I’m sorry. You got the
wrong idea.

The Colonel stares at the floor, blinking, and then he turns and runs out the open garage door into the rainy night.

skrivet av Anders 5/04/10 9:56 2 kommentarer

Red Letter Media, som gjorde den enormt populära recensionen av Star WarS: The Phantom Menace, släppte recensionen av Attack of the Clones igår morse. Efter 24 timmar har nästan en kvarts miljon människor sett den första delen på Youtube. En recension kan inte bli bättre än så här! Se och njut i en 90 minuter.

skrivet av Anders 2/04/10 20:49 3 kommentarer

Gammal är äldst. Sylvester Stallone fick blodad tand, bokstavligt talat, efter att ha mejat ner halva Burma i den senaste Ramboinstallationen. Vet inte om det blir lika mycket übervåld i Expendables men ett och annat skott kommer att avlossas av trailern att döma. Sly har lyckats få ihop ett riktigt actiongäng; Sig själv, Statham, Lundgren, Li, Couture och Rourké med flera. Filmhjältarna Bruce Willis och Ahnuld Schwarzenegger gör två cameos som grädde på moset.

Filmen baseras på en roman av Jane Austen… Äsch, det är ett gäng snubbar som skjuter sönder allt i sin väg och så är det någon snygg tjej mitt i allt kaos. Tyvärr så är inte Dolph med så mycket i trailern annat än i slutet så jag hoppas inte hans scener har hamnat på klipprummets golv.

skrivet av Linus 1/04/10 20:00 0 kommentarer

När hade du senast en riktig bioupplevelse? En sådan där då stolen du sitter i upplöses i mörkret, ljudet från den snacksmaskande grannen ekar bort och du plötsligt befinner dig mitt i den film du ser, liksom känner den med alla dina sinnen. Jo, jag vet att hångel med en bra biodate kan ha samma effekt men om vi nu bara fokuserar på själva filmen? För åtminstone jag gör skillnad på en filmupplevelse och en BIO-upplevelse.

Ta Steven Spielbergs Jurassic Park till exempel. Kanske inte på allas topp 10-lista över bästa filmen någonsin men den ligger åtminstone på min 10-i-topp vad gäller ren och skär bioupplevelse. Redan innan premiären var hypen igång, när hade man senast sett dinosaurier på bio som inte var stoppmotionfilmade klumpar gjorda i trolldeg? Det här var i september 1993 och det fanns inget internet som kunde pumpa förväntningarna ytterligare. Å andra sidan fanns det heller ingenstans man kunde leta info, bilder, trailers och annan kul för att stilla sin nyfikenhet. Det var bara att vänta, vänta och vänta. På den tiden hade biograferna i princip stängt på sommaren i Sverige medan det var blockbusterseason i USA. Någon kände alltid någon som varit där över sommaren och sett filmen och sparkat upp förväntningarna ytterligare några steg.

Minns att det var lite stökigt när jag till slut satt där i salongen men när Universalloggan började rulla och det svaga, surrande djungelljudet tonades upp blev det knäpptyst. Tror inte ett enda popcornsknaster hördes under den dramatiska öppningsscenen som verkligen sträckte sig ur bioduken och drog alla rakt in i den ångande costaricanska djungeln. Att se Jurassic Park för första gången på bio var som att spänna fast sig i den coolaste bergochdalbanan någonsin och köra järnet. Filmen är full av scener var stämning höll publiken i ett björngrepp: första gången Sam Neill & Co ser livs levande dinosaurier, mötet med T-Rex:en i natten, den plågsamt långsamma klättringen över elstängslet och den nästan Alieninspirerade finalen med Velociraptorerna. Det här är en film som är gjord för och ska upplevas med en stor samling människor. Den balanserar även bra de komiska elementen mot de dramatiska och spännande på ett sätt som Spielberg var mästerlig på fram tills att han gjorde Schindler’s List (mer om det i ett annat inlägg). Det var också en av de sista stora Hollywoodfilmerna som hade kvar den där naiva men fantastiska känslan av magi som karaktäriserade många publikfilmer på 1980-talet.

Det här var bara en nostalgisk återblick, jag har givetvis massa andra filmer som gjort ett alldeles speciellt avtryck just på bio. Ville egentligen bara slå ett slag för bion som en suverän plats för filmupplevelser och jag hoppas att t ex 3D återigen kan göra det till lite av ett event att gå och se en film.

Så mer sköna bioupplevelser efterlyses och vi har en grym filmsäsong framför oss så chanserna är många! Dessutom kliver nu filmbloggen Mahoney ur sitt karbonitblock och som Jack Nicholson säger i The Shining: “It’s good to be back, Lloyd!”.

skrivet av Christer 31/12/09 14:29 7 kommentarer

Det har varit otroligt tyst från oss på sistone. Tre nyfödda under hösten kan ge den effekten. Och så här på deceniets sista dag inser jag slutligen att mitt filmbegär är större än DVD, och allt som krävdes var en 18 år gammal film på Blu-Ray.

När jag tittar på Terminator 2: Judgement Day i 1080P känner jag till slut att jag får ut allt av filmen som Cameron ville visa när den kom upp på bioduken. Jag myser och drömmer mig tillbaka till biostolen som den 15-åring jag var då. Ingen specialversion på DVD (eller VHS för den delen) har fått mig att komma i närheten av upplevelsen hemma. Intensivt nära skådespelarna och med i filmen som aldrig förr.

Jag lämnar därför 20-00-talet på samma sätt som 1990-talet, genom att byta format. DVD blir Blu-Ray.

Gott Nytt År alla Mahoneyläsare. Vi har inte glömt bort er!

skrivet av Anders 8/11/09 20:08 1 kommentar

Dario Marianelli är en italiensk kompositör som jag faktiskt inte kände till, trots att han vann en Oscar så sent som för två år sedan för filmmusiken till Försoning (Atonement). Jag såg precis om Försoning häromkvällen och har sedan dess lyssnat på filmmusiken hela helgen. Stycket som de flesta minns från Försoning heter “Elegy for Dunkirk” och det ackompanjerar en av filmhistoriens vackraste scener. I en enda tagning, på hela 5 minuter, får vi följa filmens huvudperson gå runt på stranden där tusentals engelska soldater samlats. Obeskrivligt bra gjort och med Marianellis musik skapade regissören Joe Wright filmhistoria. Tyvärr kan jag inte visa scenen här på bloggen men klicka här för att se den på Youtube i mycket bra kvalitet. Om ni inte har sett Försoning så rekommenderar jag den varmt.

Här nedan kan ni lyssna på “Elegy for Dunkirk”.

Marianelli har samarbetat med Joe Wright tidigare med musiken för Stolthet och fördom samt för den kommande filmen The Soloist med Jamie Foxx och Robert Downey Jr i huvudrollerna.

Spotifylänkar till hans filmmusik: (maila mig på red ( at) mahoney.se om ni vill ha en invite)

Försoning

Stolthet och fördom

V for Vendetta

The Brave One

Goodbye Bafana